Neandertalare och björneborgare

Det tredje avsnittet spelades via länk och med en lite knackig uppkoppling. Typiskt sommarfenomen och därför säger vi redan innan förlåt för dålig ljudkvalitet. Vi pratade om stickfebern just nu, böcker vi läst, neandertalargener, varför gluten är töntigt och om björneborgare. Lyssna via en podcastapp eller direkt här. Vi finns som vanligt på facebook och instagram.

skärgårdsfröken
Vad har läraren i skärgårdsdoktorn gemensamt med neandertalare?

Avsnittsanteckningar

  • Vi inleder med att glömma bort att presentera dagens innehåll utan går direkt på Moas stickfeber. Hennes stickpepp är bra men stickfeber är sisådär allt på grund av landetvistelsen med en stor mängd människor på en liten yta. Hon berättar att hon stickar på samma ställe på samma tröja som senast men på den andra ärmen.
  • Anna har ungefär samma läge med en bra stickpepp och lite sämre stickfeber. Allt för att hon syr en finklänning i turkost siden med dold dragkedja, foder och div. andra egenheter.
  • Men hon stickar lite på sina Vanilla is the new black och har ägnat mycket tid åt trädgård och öronläsning av bl.a. Karin Bojs bok Min europeiska familj de senaste 54 000 åren. Den handlar om människans utveckling och hur den nya ”moderna” DNA-tekniken kan hjälpa oss att följa denna utveckling.
  • Därför tänkte vi att vi skulle prata om det tredje temat i poden: autoimmuna sjukdomar som är något som vi har gemensamt.
  • Vi pratar om våra glada immunförsvar som har tråkigt, ger oss allergier, angriper sköldkörteln på olika sätt, äggstockar, tarmar, binjurar, huden och andra roliga organ. Vi har visserligen inte alla ovanstående sjukdomar, bara ganska många….
  • Egentligen är immunförsvaret något vi gillar och verkligen vill ha. En av oss råkar veta hur det är att leva med ett som inte riktigt orkar fungera fullt ut alla dagar. Men det där med att angripa sig själv är lite korkat….
  • Annas kropp gillar helt plötsligt inte mango, gurkmeja, selleri, banan eller curry. Det verkar vara svårt för vissa att förstå att det inte bara är att peta bort. Petar man bort kan det gå som för Göran. För det går visst inte lika bra med selleri….
  • Moas tarm började visst rata gluten efter typ 30 år. Hennes kollega verkar ha svårt att förstå skillnaden mellan laktos– och glutenintolerans. Han borde helt klart lyssna lite mer på pang prego  i synnerhet mellan 42:43 till 43:50 för att fatta skillnaden.
  • Men vi återvänder till boken och vad Anna egentligen lärt sig om neandertalare. Vill man läsa mer, men inte har boken, kan man läsa på t.ex.  SvD, Illustrerad vetenskap och SVT.
  • Annas nya idol heter Svante Pääbo och hon blir avundsjuk på att Moas sambo känner honom. Han, Svante alltså, är DNA-guden i detta sammanhang.
  • Eftersom det finns en viss risk för förväxling så vill vi tydliggöra vad homo erectus betyder. Vi vanliga dödliga kan ju få för oss att det betyder något helt annat (vill ni slippa spansk text eller se det i sin helhet kommer klippet från detta avsnitt).  
  • Dagens människa (homo sapiens) fick barn med neandertalare för ganska många tusen år sedan vilket har lett till att vi idag har ca 1-5 % neandertalarDNA i oss. Det är ganska mycket med tanke på att vi har ungefär 60% likhet med en bananfluga (vi vet att det inte är samma sak) och att vi har mycket gemensamt med en mask….
  • Neandertalarna hade ett bättre immunförsvar än homo sapiens och hybriderna mellan dessa två blev därför ett vinnande koncept (eller nått…).
  • Ett extra bra immunförsvar skapar dock ett aber i västvärlden eftersom vi, tack och lov, är så väl vaccinerade och har tak över huvudet (för den som vill lära sig mer om folkhälsa i världen tipsar vi om gapmider).  Immunförsvaret angriper kroppsegna vävnader istället för att ägna sig åt att bekämpa virus, parasiter osv.
  • Den höga andelen neandertalarDNA kan vara en del i att vi i norden har lite högre prevalens av t.ex. typ 1 diabetes, allergier och astma och Irländarna lite högre prevalens av t.ex. MS.
  • Anna försöker också förklara att neandertalarDNA endast finns på x-kromosomer eftersom generna på y-kromosomerna (hos neandertalarna) inte var kompatibla med människornas HLA-kod. Därmed stöttes pojkfoster bort (immunförsvaret såg dem som främmande material och stötte bort dem).
  • Moa har funderat över vad det finns för koppling mellan stickning och neandertalargenerna. Nu stickade inte neandertalarna eftersom det uppfanns på 1200-talet (Anna hävdar 400-talet) men deras hud kanske var lite tåligare och därför tål vi i norr pälsullen bättre. Efter att vi spelat in hittade Anna detta som faktiskt ger Moa rätt – generna för att bilda keratin kommer från neandertalarna.
  • Eftersom neandertalarna kunde både sy och härma/dela med sig av kultur så kanske vi fått lite fingerfärdighet från dem och det borde göra oss till bättre stickare. Eller något i den stilen.
  • Vi pratar om huden som organ och att Anna definitivt borde grotta ned sig mer i den, inte bara tänka presenning för immunförsvaret. .
  • Moa berättar om föreläsningen hon varit på med Kerstin Paradis som berättade att vi avlat fram ull för att ha på kroppen och odlar bomull för att det är billigt (host host).
  • Anna konstaterar att ullen fått lite dåligt rykte och funderar över varför ”alla” alltid tror att hennes ullstrumpbyxor sticks och hellre har plast på benen.
  • Eftersom vi fortsatt använda pälsull till skillnad från mer söderut där merino, getull osv används, kanske det är våra neandertalargener som gör att vi, som sagt, tål pälsull bättre.
  • Vi pratar om att Annas pappa borde gentestas, om hans stickade ljusblå kortbyxor och oviljan att ha på sig ull.
  • En annan gång tänker vi nog prata om skillnaden mellan att det killar, sticks och rivs i nått kommande avsnitt för nu går ju vårt poddande som tåget.
  • Vi ska bara stanna i Avesta och Krylbo. Men man kan ens stanna i Krylbo?  Istället för att förvirra oss mer så lyssnar vi på en bra låt om Krylbo central. Dit kunde i alla fall inte Cool Candys åka.
  • Vid 26:54 börjar vi prata om veckans marsch: Björneborgarnas marsch och gör det fram till 29:33 ungefär.
  • Den skrevs på 1700-talet och är finska försvarets honnörs- och paradmarsch. Eller Finlands egentliga nationalsång men lite ståtligare än vår blågul. Lite som kungssången helt enkelt. Finlands egen nationalskald Runeberg, har i Fänrik Ståls sägner såklart skrivit en text till marschen (en svensk översättning finns här)
  • Vår egen Leif GW Persson gillar marschen och har givit den en central roll i sin deckare samhällsbärarna.
  • Helt plötsligt har vi visst förvandlats till en bokpodd alternativt till historiepodden. Eller så är det bara så att vi gillar samband och tycker om att knyta ihop saker!
  • Denna vecka har Anna raggat på Bohus koftor efter att ha tittat på Bohuskofteboken i flera dagar. Hon kan tänka sig sticka flera stycken Bohus koftor t.ex. Blå dimman och Vildäpplet. Efter att ha tittat på skärgårdsdoktorn och den fina bohuskofta som läraren har i första avsnittet (titta från 38:01 och några sekunder framåt) så blev hon sugen på en Härskogen också. Men det lär ta ungefär 3000år med tanke på stickstorleken och att Anna är en lösstickare av rang.
  • Moa har däremot raggat på en baby optical conclusions (tröja) sin lilla vildning. Rutorna görs med lyfta maskor och rätstickade varv dvs riller på norsk. Dessutom har hon ett fint peppapigfärgat garn som skulle kunna bli en bra hitofude (kofta) till den stora vildningen.  
  • Vi säger som vanligt tack och förlåt, väldigt mycket förlåt för dålig uppkoppling och lång redigeringstid….
Vill ni höra musiken på spotify har vi en spellista där all musik vi pratar om finns att lyssna på!
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s