No 2 – Alpa-kor och blågula fanor

Det andra avsnittet spelades även det in i Moas uterum med hennes glatt festande grannar som ackompanjemang. Därför säger vi redan innan förlåt för dålig ljudkvalitet. Vi pratade om stickfebern just nu, alpa-kor och under blågul fana. Lyssna via en podcastapp eller direkt här. Vi finns som vanligt på facebook och instagram.

garnb.png

Avsnittsnotiser

  • Vi inleder med att presentera dagens innehåll och att vi tänker prata om kor, alpa-korna alltså. Får ni inte nog av vitsar så hänvisar vi till ordvitspoden
  • Därefter berättar Moa om sin stickfeber och att hon stickar på samma tröja, på samma ställe som sist eftersom hon glömde byta stickor. Det ena garnet i tröjan syrafärgat, det andra innehåller nässelfibrer så därför heter projektet Nettles and acid på ravelry. Fyndigt värre!
  • Annas stickfeber är bättre än sist. Hon har lagt undan lush inför hemåkningen. Dessutom har hon ”råkat” köpa garn (hos janko collection) och la, i poddande stund, upp till ett par sockar i garnet Alegria från Manos del urugay. Det blir ett par Vanilla is the new black och med avigsidan ut.
  • Eftersom vi varit och vinkat till alpackor tidigare under dagen blev vi helt enkelt väldigt nyfikna på dem.
  • Vill man veta var vi fått all information ifrån kan man läsa på blandade alpackasidor. Till exempel på Turesta alpacka, Österlen alpacka, och Svensk alpackaförening.
  • Anna har tidigare varit på Turesta alpacka och Moa på Harås alpackafarm.
  • Vi pratar länge om djuret, att det äter gräs, sly, har bra immunförsvar, spottas/kräks (!) men inte vill bli klappade trots dess mjuka ull. Helt enkelt djur med integritet. Inte riktigt som katter, men nästan.
  • Grejen med alpackaull är att den är väldigt mjuk, torr och saknar lanolin. Alpackans finaste ull sitter på sadeln, andra klassullen sitter på halsen och 3:e klassullen sitter på benen.
  • Ibland kan alpacka stickas (inte rivas…) eftersom sadelullen ibland har blandats med täckhår eller andra klass ull. Anna har stickat en sjal  i ren sadelull. Den är lika mjuk som kattungar.
  • Anna har konstaterat att de dagar då hon är superduperallergisk så sticks alpackan och det kliar massor. Antagligen är det täckhåren som sticks och inte en reaktion på allergener från alpackaullen.
  • Anna har stickat en Leftie (sjal) och en Emelie (kofta) alpacka. Hennes spaning är att det går åt mycket mindre garn (meter räknat) till alpackaplagg än när de görs i ull.
  • Moa håller med eftersom hon fortfarande har garn kvar till sin Peacock (kofta).
  • Eftersom Anna inte riktigt har koll så kom hon på att hon stickat ytterligare en alpackakofta,  Cityscape, (inte med ull i) och att hon fortfarande har garn kvar trots att det ”borde” gått åt.
  • Anna har tänkt igen och kommit på att hon, mycket medvetet, inte packat ned alpackakofta i respackningen utan en Siri (kofta) i ull från solkusten. Detta eftersom hon blir attans varm i alpackan. Vi pratar en stund om att ullen kyler mer och kan hålla mer vätska än vad alpackan gör-
  • Ett garn med en kombination av alpacka och ull vore fantastiskt. Det borde få stadga från ull och fall från alpacka. Anna har bara stickat ett par vantar i en ullalpackablandning.
  • Det som tyvärr hör till alpackan är att det hänger ut sig och inte riktigt blir snyggt. Moa berättar lite mer om sin Peacock som även den hänger ut sig. Vi konstaterar båda att man behöver ett bra mönster som är anpassat för alpacka och inte bara direktöversätta från ull.
  • Moa berättar lite om det hon stickat i (ren) alpacka. En Kross (tröja), en morning dew och lite barnkläder (Snuggly trekkie sweater , kanoko pants och Grumps). Hon har stickat desto mer i alpacka silke; en Peacock, en mössa och lite barnkläder (hit- och ditmössa och Malie Sweater ).
  • Vi fortsätter prata om tjusningen med alpacka silke och Moa berättar vad som händer när hon och sedan sambon tvättar barnets kofta. Därmed kan vi konstatera att det går alldeles utmärkt att tova alpacka! Det blir varmt som sjutton.
  • Eftersom alpackorna och moon bootsen har funnits i Sverige ungefär lika länge har vi lite mindre erfaranhet av att tova alpacka till skillnad från peruanerna.
  • För att spräcka lite alpackamyter diskuterar vi äldigt huruvida alpacka faktiskt är varmare än ull. Eftersom temperatur, värme och isolationsförmåga är svårmätt är vi lite fundersamma vad det som egentligen menas med att alpacka är varmare än ull.
  • Moa lanserar sina sticktips i form av positive ease och Anna promotar plagg som bär upp fallet och att använda fejksömar i sidan för att få lite struktur på plagget.
  • Det lilla vildingsbarnet Moa har gillar inte alls hennes korta  islandströja  eftersom han tycker att den sticks.
  • Vi avrundar med att prata om vilka stickor vi använder och konstaterar att det nog beror på garnets tvinning, struktur etc. om vi väljer, metall, trä, bambu eller blomsterpinnar.
  • Efter 46 minuter (46:38) går vi in på marschprat och gör det i ungefär 7 minuter (53:40). Anna har lyssnat mycket svenska marscher senaste tiden varför under blågul fana blir dagens podmarsch och är Sveriges egentliga nationalsång.
  • Moa tycker att den är lite enformig att spela men gillar, framförallt trion (1:20).  
  • Anna däremot gillar andra reprisen (0:40) och det maffiga solot i det grova brasset. Vi enas om att att det är en bra gåmarsch och pratar om olika typer av marscher.
  • Under blågul fana är Försvarsmaktens marsch sedan 1999 och var från 1976 och framåt arméns honörsmarsch.
  • Den är skriven av Viktor Widkvist före 1917. Han var tubaist och violinist vilket Anna tror är anledningen till att han skrivit så roliga tubastämmor. Widkvist har skrivit andra marscher så som Mälardrottningen, Norrlandsfärger och Fladdrande fanor (lyssna vid 1:12 på det fina brassolot).
  • Annas gamla spelkompis upptäckte att det finns en ganska stor likhet mellan trion (1:20) i blågul och de allra första takterna på anthem i chess. Lyssna själva får ni se!
  • I spotifyandet har Anna hittat en swingversion av blågul som har lite mer saxofonsolo än originalet. Det får oss att diskutera att marscher är dåtidens schlager, trallvänligt, taktfast etc. Att tradjazz ofta inspirerats av marscher, marscher av opera, storbandsjazz av tradjazz, pop av storbandsjazz och ja eh, så blev schlager opera….
  • Det är helt enkelt kul att leka med musiken och få utvecklas. Därför kommer vi osökt in på veckans ragg.
  • Moa har ett fint alpackagarn i en fantastisk gul färg och har därför raggat på sjalen Waiting for rain.
  • Anna inspirerade sig själv till sjalstickning. Hon ville först sno Moas ragg men tog en annan sjal, Good  Vibes istället. Den lite trötta poddaren hade svårt att förklara hur sjalen såg ut och därför börjar hon slänga sig med medicinska begrepp som hålven istället för att säga hålvarv….
  • Det blev helt enkelt dags att säga tack, god natt och förlåt!

Vill ni höra musiken på spotify har vi en spellista där all musik vi pratar om finns.

 

Annonser

En reaktion till “No 2 – Alpa-kor och blågula fanor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s