No 1 – stickningens didaktik och sommarstaden

Det allra första avsnittet spelades in i Moas uterum med ett sommarregn som ackompanjemang. Vi pratade om stickfebern just nu, stickningens didaktiska frågor och i sommarstaden. Vi finns på facebook och instagram om du vill följa oss där. Lyssna via en podcastapp eller direkt här.

Hur var det nu igen, vilken Christer är garnet uppkallat efter?

Avsnittsnotiser  

• Vi börjar med att prata om att vår pod ska handla om stickning, annan slöjd, blåsmusik, marscher och autoimmuna sjukdomar. Saker som vi, helt enkelt, har gemensamt.
• Dagens podämnen presenteras dvs. vad vi gillar att sticka, hur och varför vi stickar och så klart podens marsch.
• Moas stickfeber är rätt bra och semesterstickningsflowet har kommit. Hennes semesterprojekt är en Savoye Pullover (tröja). Vi pratar också om varför det är ett bra semesterprojekt, trots vitt garn och vilda barn.
• Annas stickfeber är lite sisådär då hon har letat djupt bland ufo-projekten. Hon har precis stickat klart sina Vanilla is the New Black  (sockor) i schlagerstickningsgarnet Christer från Limmo design. Det uppkommer en viss förvirring kring vilken Christer garnet är döpt efter.
• Hälen i Vanilla is the New Black känns bra för Anna-fötter och roligare än en socka med hällapp eller istickshäl.
• Vi konstaterar att både Christersockorna och att Moas sockor Dalekanium i melerat limmogarn blir väldigt snygga med avigsida ut.
• I ufoinventeringen hittade Anna sin lila Lush (kofta) även kallad biskopskoftan. Den stickas i Rosy Green Wool från Organic knitters i färgen Blackberry Sorbet. Koftan påbörjades i mars 2016 men det kom en födelsdagströja, leftie (sjal), linkofta, en examensuppsats, två andra koftor och tillsist ännu en födelsedagskofta emellan. Men nu är lushen upptagen igen och det är enbart slätstickning kvar…..
• Vi pratar kort om att sticka samma mönster igen. Anna har bara stickat Lush och Siri (kofta) två gånger annars gillar vi båda att testa nya grejer och lära sig att sticka nya saker.
• Eftersom Anna ska flänga runt i Sverige känns slätstickning som ett bra projekt så hon slipper säga: håll käften jag räknar till biljettkontrollanter mfl. Vi börjar komma in på mer stickningsdidaktik än på stickfebern.
• Vi pratar om varför garnet (från oh for hooks sake) till Moas Savoye är ett typiskt Moa-garn, om hennes oranga lusekofta och att hon bara stickat en grå bolero men med massa paljetter istället. Men när vi tittar bland hennes ravelryprojekt (efter inspelning) kan vi se i alla fall en grå tröja till.
• Däremot har Anna stickat minst fyra grå koftor (Owls, Emelie, Koftans kofta och Siri) och några grå med ok i färg t.ex. en kofta med space invaders i oket.
• Moa gillar att sticka allt, framförallt det hon inte kan köpa och lite galna projekt. Podfilt tillexempel eller en virkad pall.
• Anna stickar mer för behov och för att inte få så felsittande kläder. Hon gillar koftor, vantar och sockor. Däremot har hon bara stickat ett fåtal mössor.
• På grund av en mössmiss pratar vi kort om gråskala och att när man flerfärgsstickar är det bra att kolla kontrasten mellan garnerna. Allt för att mönstret ska framträda
• Efter 35 minuter (35:36) börjar vi prata om marscher och gör det fram till 50:00 ungefär.
• Vi berättar att Anna spelar tuba och att Moa spelar valthorn.
• Anna berättar om, i hennes tycke, världens bästa tubaist, inte han i Canadian Brass utan Øystein Baadsvik. Han som inte bara spelar med instrumentet utan med ögonen och utstrålning. Titta själva får ni se!
• Tuba är helt enkelt ett underskattat soloinstrument. Vi pratar om varför det finns så ”få” valthorn- och tubaister som spelar solo och likheter mellan horn och tuba. För er som inte är bekanta med marscher kanske vi borde förklarat att de ofta går på 4 eller 2 slag i en takt (kan gå på 6 åttondelar och 6 fjärdedelar också, men det är överkurs). Tänker vi en marsch med fyra slag per takt så spelar ofta tuban på slag 1 och 3, hornen på slag 2 och 4. Det kallas för- och efterslag vilket är termer vi slänger oss lite med ibland.
• Moa börjar berätta om första podmarschen: I sommarstaden av Per Grundström.
• Anna tänker att det av upphovsrättsliga skäl borde gå att spela i sommarstaden i poden eftersom den är >70år. Men vi behöver ha en bra inspelning i så fall
• Kanske går det att muta en orkester eller så.  Vi pratar om behovs- och situationsspela och varför man ibland måste spela the squadron och Liberty bell.
• Moa berättar mer om i sommarstaden, vilken stad den är skriven till och att dess popularitet ökat från 50-talet och framåt. T.ex. att den spelats som signaturmelodi till ett tv-program med konserter på Skansen, lite som en svensk version av Proms.
• Anna blir lite avundsjuk på att Grundström skrev marschen till sin fru och undrar varför hon inte fått någon marsch skriven till sig. Däremot kan hon få smörsax , tv-spelsmusik istället.
• Inträdet i Sveriges bästa (enligt Sollos fond) studentorkester gjorde att Anna fick lära sig lite nya musikstilar. Vi jämför väldigt kort våra bakgrunder och att Anna är mer klassiskt uppfostrad medan Moa har mer jazz och pop i blodet.
• Marschdelen avrundas med att vi kommer in på att det är utvecklande att lära sig nya saker, oavsett om det handlar om att spela eller sticka. Att det dessutom finns stora likheter mellan stickning och musiken. Det handlar om rytm, takt, känsla och improvisation.
• Avslutningsvis har Moa raggat på en namnlös hålvarvströja.
• Anna har raggat på tröjan Telja eftersom hennes Riddari (tröja) passade bättre på hennes man. Dessutom har hon raggat på koftor av  Karin Weststrand exempelvis Ruta, Hamburgsund och Laxå. Den sista låter lite extra festligt eftersom vi båda gärna lyssnar på en låt om att man inte ska åka till Laxå.
• Sist men inte minst har Anna raggat på sjalen Simee Dimeh och gissar att det blir sommarens projekt. Speciellt efter att ha sett Eva-Lotta Staffas fina version.
• Vi säger tack och förlåt!

Vill ni höra musiken på spotify har vi en spellista där all musik vi pratar om finns.